THO:2005:10

Rättegångsbiträde
Behörighet
Juris kandidatexamen
Erkännande av examen

Givet: 21.4.2005
Diarienummer: R 04/2665
Avgörandets nummer: 1009

HANDLÄGGNINGEN I HOVRÄTTEN

AVGÖRANDETS CENTRALA INNEHÅLL

ÅLANDS TINGSRÄTTS DOM 15.10.2004

Svarande(n)

V

Målsägande(n)

S

Ärende

Besöksförbud

Anhängigt

7.10.2004

Bakgrund

Vasa rättshjälpsbyrå har 14.10.2004 utsett JuK BH till V:s biträde. Fråga är om biträdet BH uppfyller kraven i 15 kap. 2 § rättegångsbalken.

Biträdet BH:s utsaga

Biträdet BH har anfört att han avlagt juris kandidatexamen i Uppsala, Sverige. lfrågavarande examen har godkänts av finsk myndighet då han år 1985 utsågs till allmänt rättsbiträde på Åland. Vidare har hans examen godkänts då han utan att avlägga någon skild examen godkändes som fastighetsförmedlare. Enligt den nordiska överenskommelsen om godkännande av examen från annat nordiskt land godkänns en treårig högre utbildning från annat nordiskt land. Då konventionen trädde i kraft i Finland år 1998 uppställdes inga villkor för godkännande.

Biträdet BH har ytterligare anfört att han regelmässigt uppträtt som biträde vid Ålands tingsrätt, att han erhållit ett flertal förordnanden som biträde enligt lagen om allmän rättshjälp och enligt lagen om rättegång i brottmål och att han, även efter det Högsta domstolen givit sin dom, vid två tillfällen uppträtt som biträde vid Åbo hovrätt.

Biträdet BH har slutligen anfört att det skulle strida mot grundlagen att retroaktivt frånta honom en uppnådd förmån; finsk myndighet har godkänt hans examen vilket godkännande inte kan återtas.

AVGÖRANDE

Beslut

Tingsrätten konstaterar att JuK BH inte uppfyller de krav som ställs i 15 kap. 2 § 2-3 mom. rättegångsbalken och 8 § 2 mom. rättshjälpslagen.

Tingsrätten återkallar i stöd av 9 § 2 mom. rättshjälpslagen BH:s förordnande som V:s biträde och förvägrar BH rätten att uppträda som V:s biträde i detta mål.

Tingsrätten uppskjuter handläggningen av målet till måndagen den 25 oktober 2004 klockan 13.00. Till nytt biträde för V utses ledande offentliga rättsbiträdet GL. Uppskovet är nödvändigt för att bereda GL tillfälle att bekanta sig med målet. Tingsrätten tillställer parterna nya kallelser i målet.

Motivering

Behörighetskraven för ett rättegångsbiträde eller -ombud framgår av 15 kap. 2 § 2-3 mom. rättegångsbalken. Bestämmelserna har trätt i kraft 01.06.2002. Högsta domstolen har i sitt avgörande 2004:98 konstaterat att med den i bestämmelsen angivna juris kandidatexamen avses en finsk kandidatexamen.

BH är inte advokat. Han har inte utrett att han får utöva advokatyrket i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i någon annan stat med vilken Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har överenskommit om ömsesidigt erkännande av advokaters yrkeskompetens. Han har inte utrett att han avlagt ett sådant lämplighetsprov som avses i 6 § 2 mom. lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen.

BH har inte uppvisat behörig myndighets intyg över att hans examen skulle godkänts i enlighet med 8 art. 1. stycket överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om nordisk arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre år. Det faktum att Finland inte genast fastställt villkoren för ett sådant godkännande inverkar inte på denna bedömning. Enskilda personers uppfattning om hur överenskommelse kunde tolkas inverkar inte heller på denna bedömning.

Det faktum att BH år 1985 utnämnts till allmänt rättsbiträde och år 1991 till autkoriserad fastighetsförmedlare inverkar inte på bedömningen av hans behörighet att uppträda som rättegångsbiträde i detta mål. Inte heller det faktum att BH fortsatt sitt biträdesuppdrag i anhängiga mål vilkas handläggning fortsatt i hovrätten.

Behörighetskraven skärptes i och med lagändringen som trädde i kraft juni 2002. Enligt överensgångsstadgandet fick dock biträden som inte längre uppfyllde kraven fortsätta uppdraget i redan anhängiga mål.

BH har inkommit med en skrivelse till tingsrättens lagman i anledning av ovannämnda problematik. Trots vetskapen om problematiken har BH samtyckt till att utses till V:s biträde, vilket beslut givits 14.10.2004 det vill säga efter BH:s skrivelse inkommit till tingsrätten och efter det Högsta domstolen givit sin dom. Tingsrätten har därför funnit att det funnits grundad anledning att på eget initiativ häva BH:s förordnande som V:s biträde.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ärendet har avgjorts av:
tingsdomare Kristina Fagerlund

ÅBO HOVRÄTTS BESLUT 21.4.2005

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Ålands tingsrätt 15.10.2004

ÄRENDE

Rättegångsbiträde

ÄNDRINGSSÖKANDE

BH

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

BH har i sina besvär yrkat att tingsrättens beslut angående behörighetsvillkoren för ett rättegångsbiträde upphävs och att hovrätten utfärdar ett verkställighetsförbud. Hovrätten skall begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen beträffande giltigheten av i utlandet avlagd examen med hänsyn till gemenskapsrätten. Eftersom tingsrättens ordförande har varit jävig skall ärendet återförvisas till tingsrätten. BH har dessutom yrkat att av staten få ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten med ränta.

Som grund för jävsyrkandet har BH anfört att tingsdomare Fagerlund på ett otillbörligt sätt varit påverkad av lagmannens åsikt i saken och därmed haft en förhandsinställning i ärendet.

Som grund för ändringsyrkandena gällande huvudsaken har BH anfört att han år 1985 av finska myndigheter blivit utsedd till den ordinarie tjänsten som allmänt rättsbiträde på Åland. År 1991 har han blivit utsedd till auktoriserad fastighetsmäklare. Landskapsstyrelsen i landskapet Åland har således i egenskap av företrädare för statsrådet två gånger bedömt BH:s utbildning som jämbördig med finsk juris kandidatexamen. Enligt gemenskapsrättslig lagstiftning kan anpassningstid eller lämplighetsprov inte krävas, om sökandens arbets- eller yrkeserfarenhet eller någon annan utbildning täcker skillnaden mellan den inhemska och den utländska utbildningen. BH besitter mångårig och gedigen yrkeserfarenhet. BH:s svenska examen skall också med beaktande av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om nordisk arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier, anses vara jämbördig med en finsk examen. Dessutom kan senare uppställda tilläggskrav på behörigheten inte inverka retroaktivt så att den tidigare behörigheten skulle gå förlorad. Tingsrättens beslut kränker jämställdhetsprincipen och BH:s grundrättigheter.

Tilläggsskrivelse

BH har den 18.2.2005 inlämnat en skrivelse med bilagor till hovrätten.

BEVISNING

Samma skriftliga bevisning som i tingsrätten samt intyg från utbildningsministeriet, arbetsintyg (3 st), handelsregisterutdrag (2 st) och utdrag ur rättegångsbalken i Sverige samt utbildningsministeriets brev och beslut 17.1.2005.

HOVRÄTTENS AVGÖRANDE

Motiveringar

Jävsinvändning

Hovrätten finner inte att tingsdomare Fagerlund på de grunder som BH anfört i besvärsskriften har varit förhindrad att handlägga och avgöra ärendet på grund av jäv.

Invändningen och det därmed sammanhängande återförvisningsyrkandet förkastas.

Verkställighetsförbud

Det brottmål vari BH förbjudits att verka som rättegångsbiträde har avgjorts medelst en lagakraftvunnen dom. Någon egentlig verkställighet av tingsrättens beslut att inte tillåta BH att fungera som rättegångsbiträde kan inte ske. Sålunda kan BH:s yrkande inte bifallas.

Yrkandet på utfärdande av verkställighetsförbud förkastas som ogrundat.

Huvudsaken

Ärendet gäller huruvida BH, som år 1983 har avlagt juris kandidatexamen i Sverige, har rätt att fungera som rättegångsbiträde i ett besöksförbudsmål.

Enligt 15 kap. 2 § 1 mom. (259/2002) rättegångsbalken får såsom rättegångsombud eller rättegångsbiträde anlitas en advokat eller någon annan redbar person som har avlagt juris kandidatexamen och som annars är lämplig och skickad för uppdraget samt som inte är försatt i konkurs och vars handlingsbehörighet inte har begränsats. I uttrycket "annan person som har avlagt juris kandidatexamen" avses enligt HD 2004:98 en i Finland avlagd examen.

BH har inte avlagt juris kandidatexamen i Finland. BH är inte heller advokat. Han har inte företett utredning över att han får utöva advokatyrket i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i någon annan stat med vilken Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har överenskommit om ömsesidigt erkännande av advokaters yrkeskompetens. BH har inte avlagt ett sådant lämplighetsprov som avses i 6 § 2 mom. i lagen och 5 § 1 mom förordningen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen.

För bedömning ligger frågan om BH:s rätt att fungera som rättegångsbiträde inför finländsk domstol. Den centrala frågan utgörs av huruvida den svenska examen som BH avlagt kan med stöd av annan lagstiftning jämställas med den i 15 kap. 2 § rättegångsbalken avsedda examen.

I lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/1992 med senare ändringar; "lagen om erkännande") bestäms om den behörighet för en offentlig tjänst eller uppgift och den rätt att utöva ett yrke i Finland som följer av sådana examensbevis, utbildningsbevis och andra dokument som intygar formell behörighet och som avses i gemenskapens bestämmelser om erkännande. I 5 och 6 § lagen om erkännande föreskrivs när det är möjligt att ställa tilläggskrav för att sökanden skall erhålla behörighet eller rätt att utöva ett yrke. Enligt 6 § 1 mom. lagen om erkännande kan för erhållande av behörighet eller rätt att utöva yrke krävas att sökanden genomgår en anpassningstid på högst tre år eller ett lämplighetsprov, då den utbildning som i Finland krävs för en tjänst, en uppgift eller ett yrke väsenligt avviker från den utbildning som framgår av det utländska examensbeviset.

Med stöd av 6 § 2 mom. lagen om erkännande kan en obligatorisk anpassningstid eller ett obligatoriskt lämplighetsprov föreskrivas för tjänster, uppgifter och yrken om vilka stadgas genom förordning, då i dessa krävs noggrann kännedom om lagstiftningen i Finland och i vilka ständigt och i stor omfattning ingår rådgivning och bistånd som gäller lagstiftning eller för vilkas del någon annan grundad anledning därtill föreligger. Lämplighetsprovet avseende erkännande av utländsk juris kandidatexamen ordnas av Helsingfors universitet.

Genom lag 940/2002 har 6 § 4 mom. lagen om erkännande ändrats. Det ändrade momentet trädde i kraft 1.12.2002. Enligt den nya bestämmelsen behöver anpassningstid eller lämplighetsprov inte krävas, om sökandens arbets- eller yrkeserfarenhet eller någon annan utbildning som sökanden har än den utbildning som framgår av ett examensbevis täcker den konstaterade skillnaden i utbildningen mellan Finland och utlandet.

Lagändringen är en följd av att i gemenskapens bestämmelser om erkännande infördes genom direktiv 2001/19/EG en bestämmelse enligt vilken värdmedlemsstaten, om den ämnar kräva att den sökande slutför anpassningstid eller genomgår ett lämplighetsprov, först skall kontrollera om de kunskaper sökanden har tillägnat sig genom sin yrkeserfarenhet är sådana att de helt eller delvis täcker den väsentliga skillnaden mellan sökandens utbildning eller yrkesuppgifter och värdmedlemsstatens krav. Således kan varken anpassningstid eller lämplighetsprov krävas till följd av innehållsmässiga skillnader i utbildning, om sökandens arbets- eller yrkeserfarenhet eller den tilläggsutbildning som sökanden erhållit täcker skillnaden (reg.prop. 111/2002 rd). Den juridiska utbildningen är inte undantagen bestämmelsen i 4 momentet.

BH har förvägrats rätten att uppträda som rättegångsbiträde och -ombud främst på grund av underlåtenhet att genomgå ett lämplighetsprov, varför han inte har ansetts uppfylla de behörighetskrav som ställs i 15 kap. 2 § 2 mom. rättegångsbalken och 8 § rättshjälpslagen.

Hovrätten prövar om BH:s arbets- eller yrkeserfarenhet kan anses täcka skillnaden i den svenska respektive finländska juristutbildningen.

BH har av Ålands landskapsstyrelse utsetts till allmänt rättsbiträde vid Ålands rättshjälpsbyrå 26.10.1984 och han har innehaft ordinarie tjänst som allmänt rättsbiträde 21.1.1985-4.12.1987. År 1991 har han blivit utsedd till auktoriserad fastighetsmäklare. BH har även fungerat som utskottsekreterare i det åländska lagtinget och därtill fungerat som offentligt köpvittne sedan år 1994. Vidare har BH från 1.1.1988 bedrivit juridisk byråverksamhet under firma Cityjuristen Ab. Under sin mångåriga verksamhet har han inför finländska domstolar företrätt ett stort antal klienter samt även kontinuerligt blivit utsedd till rättegångsbiträde och försvarare i brottmål.

Med beaktande av den yrkeskunskap och -erfarenhet som BH tillägnat sig av finländsk lagstiftning, lagtillämpning och rättspraxis under en tid på cirka tjugo år då han varit aktiv som praktiserande jurist på Åland bör denna helhetserfarenhet anses på ett tillräckligt sätt täcka skillnader i juris kandidatutbildningen mellan Sverige och Finland.

Även om tingsrättens bedömning om att lagändringen i 15 kap. 2 § 1 mom. rättegångsbalken (5.4.2002/259; i kraft 1.6.2002) skärpte behörighetskraven för rättegångsbiträden i sig är korrekt, är denna omständighet däremot inte liktydig med att bedömningen av utländska examina skulle ha blivit skärpt. Tvärtom har lagändringen (15.11.2002/940) beträffande 6 § 4 mom. lagen om erkännande vilken trädde i kraft 1.12.2002 inneburit att nationella skillnader i utbildning på ett flexibelt sätt kan utjämnas genom förkovrad och faktisk arbetserfarenhet i enlighet med gemenskapsrättens grundläggande målsättning om fri rörlighet och upphävande av nationella hinder för inomeuropeisk etablering.

Trots att BH inte genomgått ett lämplighetsprov borde tingsrätten, med beaktande av 6 § 4 mom. lagen om erkännande och särskilt BH:s mångåriga och klanderfria yrkeserfarenhet, hans tjänst som allmänt rättsbiträde på Åland och den omständigheten att ett intyg över jämställd examen inte har efterfrågats under de cirka tjugo år som han verkat som juridiskt ombud i Finland, inte ha ansett att BH saknade behörighet att uppträda som rättegångsbiträde i ifrågavarande besöksförbudsärende.

Beslut

Besvären bifalls. Tingsrättens beslut upphävs såvitt det gäller BH:s behörighet att fungera som rättegångsbiträde.

Vid denna utgång i målet föreligger inte skäl att uttala sig om yrkandet på begäran om förhandsavgörande från EG-domstolen.

BH:s yrkande på ersättning för rättegångskostnader förkastas. Rättegångskostnadsyrkandet saknar stöd i lag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ärendet har avgjorts av:

hovrättsrådet Päivi Hirsikangas
hovrättsrådet Kim Fröman
hovrättsrådet Jouko Valtonen

föredragande:
fiskal Nina Immonen

Avgörandet är enhälligt.

Uppgifter om laga kraft:
Lagakraftvunnen