VaaHO:2007:3

Straffmätning - Villkorligt eller ovillkorligt straff

Given: 1.2.2007
Diarienummer: R 05/1526
Avgörandets nummer: 158

TINGSRÄTTENS DOMSKÄL

RÄTTEGÅNGEN I HOVRÄTTEN

AVGÖRANDETS CENTRALA INNEHÅLL

KORSHOLMS TINGSRÄTTS DOM 5.10.2005

ÄRENDETS BEHANDLING

Åklagarens straffyrkanden

Åklagaren yrkade straff åt A för följande brott:

1. MISSHANDEL
Strafflagen 21 kap. 5 § 1
13.2.2004-14.2.2004 KRISTINESTAD

Gärningsbeskrivning
A har den natten den 13.2.2004-14.2.2004 i Kristinestad i en privat bostad misshandlat B genom att slå och sparka honom ett stort antal gånger i ansiktet och på övriga delar av kroppen. A tog vid ett tillfälle även strupgrepp på B. B förorsakades av misshandeln smärta och av läkarintygen och fotografierna närmare framgående personskador, det vill säga omfattande svullnader och blånader och småsår.

ÅKLAGARENS ÖVRIGA YRKANDEN

- - -

MÅLSÄGANDES YRKANDEN

- - -

SVAR

Svarande A medger åtalet delvis. Han medger att han slagit B i ansiktet, men han bestrider att han sparkat eller slagit B när denne låg på golvet.

- - -

BEVISNING

Åklagarens bevisning

A har medgett att han slagit B flera gånger.

Personbevisning

Målsägande B berättade i bevisningssyfte att han var hemma hos C när A kom dit. B anade att A var svartsjuk. B har inte grälat med A förr. C lämnade bostaden och A frågade om B ännu hade känslor för C. B svarade utan att provocera A att han älskar alla människor. Då slog A till B helt plötsligt med knytnäven. Slaget träffade på vänstra ögonbrynet. C hann inte se det första slaget eftersom hon hade då lämnat bostaden. B försökte stiga upp men föll. A sparkade och slog B flera gånger när denne låg. B kommer inte ihåg hur många sparkar han fick. A satte sig på B och tog ett stryptag på honom. B försökte få bort A men det lyckades inte. A sade "Jag ska döda dig". B hade inte möjlighet att slå tillbaks.

C kom vid något skede tillbaka, B var då omtumlad. B erinrar sig att A hade skorna på sig när han sparkade B. B var berusad, men han kommer klart ihåg händelseförloppet.

Vid första läkarbesöket undersökte läkaren endast ansiktet, läkaren frågade inte om B hade skador på andra ställen på kroppen och därtill kände B då inga smärtor. När han började känna värk gick han tillbaks till läkaren och på polisens uppmaning lät han fotografera skadorna på kroppen den 15.-16.2.2004. Alla skador kom från misshandeln.

Ansiktet var uppsvällt och B var tvungen att inta sin föda genom sugrör i två veckor. Han hade svårt att röra sig, ryggont, huvudvärk och sov dåligt i flera veckor. Därtill led han psykiskt.

Läkaren ordinerade både Panadol och Panacod. Han var inte i körskick p.g.a. medicineringen. Psykmedicinen hade han blivit ordinerad redan tidigare. B:s kläder, vilka var nästan nya, samt dyna och dynvar förstördes helt. Därtill fick han fläckar på madrassen.

Vittnet C berättade under ed att alla tre satt och drack i hennes kök när B och A började gräla. Hon gick på toaletten och när hon kom tillbaks till köket såg hon A slå till B. C såg inte att B föll. C blev upprörd och lämnade bostaden och kom tillbaks 23-tiden på kvällen. Då var allt lugnt, A och B satt vid bordet. B satt hopsjunken i sin stol. C såg att B blödde och de satte is på såret. När blödningen inte ville sluta for alla tre tillsammans till sjukhuset.

Både A och B hade varit fulla. C berättade att B använt psykmedicin nu som då. C är väldigt noggrann med att alla gäster tar bort skorna när de kommer hem till henne, men hon kan inte säga om A hade skorna på sig den kvällen.

Skriftlig bevisning

- Tre läkarintyg och en kopia av patientjournal
Bevistema: B:s skador

- Fotografibilaga nr. 1 (polisen fotografier), fotografi nr. 1
Bevistema: B:s skador

- Fotografibilaga nr. 2 (av B till polisen inlämnade fotografier)
Bevistema: B:s skador.

- Räkning + remiss
Bevistema: kostnad för läkarintyg

Målsägandens bevisning

Till valda delar samma som åklagarens

Svarandens bevisning

Svarande A själv berättade i bevisningssyfte att han satt och diskuterade boxning med B när de kom in på något helt annat. A brusade upp för B irriterade honom och då slog A B. A slog honom några gånger och B föll. B föll inte vid första slaget. Dock är B "båcklåt", dvs faller lätt, i fyllan. Sedan följde ett sedvanligt "krogslagsmål". A kommer inte ihåg om B slog tillbaks. De lugnade ner sig. C kom tillbaks till bostaden och de satte is på B:s skador. Sedan for alla tre till sjukhuset. A hade inte skorna på sig, för de tar han vanligtvis av sig. Dessutom var det vinter och man sitter inte med varma vinterskor på sig inomhus. A tycker det skulle varit konstigt om han hade sparkat B för han brukar inte sparka. B klarar inte alkohol så bra och han har kunnat falla av sig själv och på så sätt fått skadorna på kroppen.

DOMSKÄL

Tillräknande

På basis av svarande A:s medgivande och målsägande B:s och vittnet C:s berättelse i rätten samt läkarintygen och fotografierna finner tingsrätten det utrett, att svaranden A har gjort sig skyldig till misshandel begånget 13.-14.2.2004.

Grunder för tillräknande

Tingsrätten konstaterar att svarande A medgivit åtalet delvis. A har medgivit att han slagit B i ansiktet och A berättade själv i bevisningssyfte att han slog B några gånger. A bestrider dock att han sparkat B medan denne låg.

Vittnet C:s berättelse bekräftar att A slagit B samt att B fick skador i ansiktet av misshandeln. C var dock inte närvarande under hela misshandeln.

Målsägande B berättade att förutom slagen så blev han sparkad av A när han låg på golvet. Sparkarna i
kombination med slagen gav honom omfattande skador över hela kroppen. Den skriftliga bevisningen stöder målsägandens berättelse om att han emottagit sparkar och slag; fotografierna samt läkarintygen bekräftar att B var uppsvälld och hade blånader och småsår på flera ställen på kroppen. B har även berättat att A tagit stuptag på honom och läkarintygen bekräftar att B:s skador på halsen motsvarar skador som uppkommer vid strupgrepp.

Tingsrätten anser det bevisat att A även sparkat B när denne låg på golvet samt tagit struptag på B och att misshandeln gett upphov till B:s skador dokumenterade på fotografier och i läkarintygen.

Huruvida A hade skor på sig eller inte när han sparkade B saknar betydelse för den straffrättsliga bedömningen.

Straffmätning

För misshandel döms enligt strafflagen den som begår fysiskt våld mot någon och tillfogar honom smärta. Som straff för misshandel har stadgats böter eller fängelse i högst två år.

Tingsrätten konstaterar att B fick omfattande kroppsskador av misshandeln och även om skadorna inte var allvarliga och inget tillhygge användes kan misshandeln anses vara av det grövre slaget.

Vid bedömningen av klandervärdheten av misshandelsbrottet som tillräknats A och vid övervägandet av vilket straff som bör dömas bör tingsrätten ta ställning till huruvida A:s brottsregister skall påverka straffet. Allmän laglydnad kräver fängelsestraff för gärningen. A har sedan tidigare anteckningar i straffregister men han har inte blivit dömd för våldsbrott. Därför vore det oskäligt strängt att döma A till ovillkorligt fängelse. Tingsrätten anser därmed att ett villkorligt fängelsestraff är lämplig påföljd för gärningen.

Skadeståndet

- - -

DOMSLUT

TILLRÄKNADE BOTT

1) Misshandel 13.2.2004-14.2.2004

STRAFFPÅFÖLJDER

FÄNGELSE
Tillräknade brott 1
6 månader fängelse
Fängelsestraffet villkorligt.
Provtiden utgår 5.10.2007.

LAGRUM
1) Strafflagen 21 kap. 5 § 1

ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET

- - -

ÖVRIGA UTLÅTANDEN

Det villkorliga straffet kan förordnas att verkställas, om den dömde under provtiden begår ett brott för vilket han eller hon enligt domstolens prövning borde dömas till ovillkorligt fängelse och om åtal för detta brott har väckts inom ett år från provtidens utgång.

RÄTTEGÅNGEN I HOVRÄTTEN

Besvär

Yrkanden

Allmänna åklagaren har yrkat att det A ådömda fängelsestraffet höjs och skärps till ett ovillkorligt fängelsestraff.

Grunder

Den ifrågavarande misshandeln har varit utdragen och rå och den har innefattat slag, sparkar och strupgrepp. Gärningen har legat rätt nära grov misshandel. Straffet borde därför inte skilja sig mycket från minimistraffet för grov misshandel och det A ådömda straffet bör höjas med några månader.

A har två gånger tidigare dömts till rätt kännbara villkorliga fängelsestraff. Det nu aktuella brottet har begåtts under prövotiden för det ena villkorliga straffet. Dessa omständigheter utgör hinder för att ännu en gång döma A till ett villkorligt straff.

Om man överväger att döma A till samhällstjänst bör en ny lämplighetsutredning för samhällstjänst införskaffas. A är med tanke på samhällstjänst ett riskfall på grund av sina drogproblem.

Bemötande

Yrkanden

A har yrkat att besvären förkastas. Om A trots allt skulle dömas till ett ovillkorligt straff har han yrkat att straffet omvandlas till samhällstjänst.

Grunder

Misshandeln har inte varit utdragen och rå utan den varade endast en kort stund. Målsäganden B:s skador har endast bestått i blåmärken och mindre sår. Med beaktande av dessa omständigheter har det inte varit fråga om en gärning som ligger nära grov misshandel.

A:s tidigare villkorliga fängelsestraff har inte gällt våldsbrott och det vore därför oskäligt strängt att döma honom till ett ovillkorligt fängelsestraff.

HOVRÄTTENS AVGÖRANDE

Domskäl

A har misshandlat B på det sätt som framgår av sidan 5 i tingsrättens dom. Misshandeln har förorsakat B betydande smärta och skador i form av blåmärken, sår och svullnader, främst i ansiktet. Skadorna var inte allvarliga och förorsakade inga bestående men. Våldet har dock varit kraftigt och riktats främst mot ömtåliga kroppsdelar såsom huvudet, ansiktet och halsen och misshandeln kunde ha lett till mycket allvarliga skador. Med hänsyn till gärningssättet och brottets farlighet samt A:s ådagalagda skuld bör det A ådömda fängelsestraffet höjas.

A har två gånger tidigare dömts till villkorliga fängelsestraff och det nu aktuella brottet har begåtts under prövotiden för det ena villkorliga straffet. Gärningarna han tidigare dömdes för ligger dock flera år tillbaka i tiden och gällde inte våldsbrott. Med beaktande av dessa omständigheter finner hovrätten att brottets allvarlighet och A:s tidigare brottslighet inte utgör hinder för att straffet även denna gång kan vara villkorligt. Eftersom ett villkorligt straff med hänsyn till brottets karaktär och A:s skuld i gärningen dock inte kan anses tillräckligt, döms A även till kännbara tilläggsböter.

DOMSLUT

Ändringar i tingsrättens dom:

STRAFFPÅFÖLJDER

FÄNGELSE
Tillräknade brott 1
8 månader fängelse
Fängelsestraffet är villkorligt.
Prövotiden utgår 5.10.2007.
Jämte det villkorliga fängelsestraffet 50 dagsböter á 6 euro=300 euro.

ARVODE TILL RÄTTEGÅNGSBITRÄDET

- - -

Ärendet har avgjorts av:

Hovrättspresidenten Mikko Könkkölä, hovrättslagmannen Robert Liljenfeldt (skiljaktig) och hovrättsrådet Mikko Pentti.

Föredragande: fiskal Yvonne Strömsholm

Omröstning i hovrätten.

Uppgifter om laga kraft:

Lagakraftvunnen

DEN SKILJAKTIGA LEDAMOTENS YTTRANDE I ÄRENDET R 05/1526

Hovrättslagmannen Robert Liljenfeldt:

Beträffande fängelsestraffets längd är jag av samma åsikt som majoriteten.

Vad det gäller valet mellan villkorligt och ovillkorligt straff konstaterar jag att A två gånger tidigare, 7.3.2001 och 23.1.2002, har dömts till villkorliga fängelsestraff. Den nu aktuella misshandeln har begåtts under prövotiden för det ena villkorliga straffet. Misshandeln har riktats bland annat mot målsägandens huvud och har begåtts medelst sparkar och slag. A har dessutom tagit strupgrepp på målsäganden. Med hänsyn till brottets skadlighet och farlighet samt A:s ådagalagda skuld bör fängelsestraffet vara ovillkorligt. Eftersom A har konstaterats vara lämplig för samhällstjänst och det inte finns några andra hinder, omvandlas straffet till 200 timmar samhällstjänst.

Vidare är jag av samma åsikt som majoriteten beträffande rättegångsbiträdets arvode.

+