VaaHO:2008:6

Inteckningens och panträttens omfång
Bevisbörda

Kiinnityksen ja panttioikeuden kohde
Todistustaakka

Given 21.1.2008
Diarienummer S 07/630
Avgörandets nummer 64

HOVRÄTTENS AVGÖRANDE

KORSHOLMS TINGSRÄTTS DOM 9.3.2007

ÄNDRINGSSÖKANDE Aktia Sparbank Abp

MOTPART A

DOMSLUT

Käromålet förkastas.

Käranden skall åt svaranden utge pantbrevet daterat 3.10.2005 nr 7307 gällande lägenheten Gåsören 167, RNr 11:56.

Käranden åläggs att åt svaranden erlägga i ersättning för rättegångskostnader 3.285,34 euro jämte ränta från 9.4.2007.

Svaranden åläggs att åt vittnet E erlägga i vittnesarvode 23,22 euro samt åt vittnet D 21,50 euro.

KÄROMÅL

Yrkanden

Käranden har anhållit att svaranden skall åläggas att ur fastighetens Gåsören 167, RNr 11:56 värde erlägga bankens fordran kapital 38.368,29 euro, förfallen ränta 3.589,56 euro, förfallen dröjsmålsränta 8.909,66 euro, förfallna aviseringskostnader 426,50 euro samt dröjsmålsränta på kapitalet, den förfallna räntan och på de förfallna aviseringskostnaderna från 25.2.2006.

Grunder

Käranden har anfört att B har 23.7.2003 undertecknat och lyft ett lån för en firmas räkning. Till säkerhet för återbetalande av lånet har B pantsatt inteckning 60.000 euro i fastigheten Wikbacka RNr 11:43. B har erhållit äganderätten till fastigheten Wikbacka med gåvobrev daterat 22.7.2003 och gåvogivaren är svaranden A. Lagfart och inteckning har fastställts 31.7.2003. Då lånet inte skötts har banken sagt upp ovannämnda lån 12.4.2005 och erhållit dom 11.1.2006. Tidigare har också ett annat lån sagts upp och sökts ur fastigheten med stöd av ovannämnda inteckning. Dom erhölls 29.10.2004. Efter att B har erhållit lagfarten till fastigheten Wikbacka och pantsatt inteckning à 60.000 euro, men innan fastigheten förklarats utmätt har A och B 13.8.2004 överenskommits att gåvan inte omfattar hela fastigheten Wikbacka. Genom tillägget har A erhållit lagfart på ett outbrutet område som sedermera bildats till fastigheten Gåsören 167, RNr 11:56. Medelst frivillig försäljning har B sålt fastigheten Wikbacka med köpebrev daterat 16.9.2005. Köpeskillingen 40.000 euro har använts som avkortning på bankens fordran. Då frivillig betalning av det resterande beloppet inte skett har banken krävt fordran också av A med förfallodag 24.2.2006. Det står utan tvivel att också lägenheten Gåsören som brutits ut från Wikbacka omfattas av den inteckning som fastställts 31.7.2003 i Wikbacka. Banken har konstaterat att enligt gåvobrevet som svarande bifogat sitt svaromål omfattar gåvan hela fastigheten utan några undantag. En inteckning som fastställts i en fastighet hänför sig fullt belopp till sådana fastigheter som bildats av den genom klyvning, styckning och tomtmätning. B har som ägare full rätt att förfoga över fastigheten och pantsätta i fastigheten fastställda inteckningar. Banken kände inte till och har inte heller tidigare känt till inskränkningar i B:s rätt att inteckna och pantsätta sin fastighet Wikbacka. Försäljningen har skett på försorg av ägaren och lägenheten har sålts med sedvanliga
försäljningsanssträngningar. Banken känner inte till att fastigheterna skulle ha sålts till underpris. Kompletteringen av gåvobrevet har skett först efter det att banken skridit till åtgärder för att driva in fordran. Därför bör pantsättningen bedömas enligt de förutsättningar som var rådande då pantsättningarna gjordes. Det föreligger inte heller något skäl att jämka fordran.

SVAROMÅL

Yrkanden

Svaranden har bestridit käromålet och sekundärt yrkat att kärandens yrkanden skall jämkas med minst hälften. Svaranden har dessutom yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i ärendet 3.285,34 euro jämte ränta. Svaranden har även yrkat att pantbrevet gällande lägenheten Gåsören RNr 11:56 skall utges till svaranden.

Grunder

Svarandens ägda lägenhet har inte pantsatts och inte heller kunnat pantsättas till käranden då gäldenären saknat pantsättningsbehörighet. Detta eftersom det område som styckats ut till svarandens lägenhet undantagits från gäldenärens fång. Banken har varit eller borde ha varit medveten om detta undantag varför den inte kunnat erhålla något godtrosskydd och panträtten därför endast hänför sig till gäldenärens del av den ursprungliga lägenheten. Banken har senast då man från bankens sida ansökte om att
den ursprungliga inteckningen upplöses och ett nytt pantbrev fastställs i utstyckningslägenheten blivit medveten om att panträtten inte hänförde sig till hela den ursprungliga lägenheten. Man bör även beakta att banken vid realisering av gäldenärens övriga säkerheter inte beaktat svarandens intressen då realiseringen skett till underpriser. Banken borde ha hört svaranden innan realiseringen. Ur bouppteckningen efter svarandens make framgår det att lägenheten Wikbacka omfattar åtminstone två skiften. Samma omständigheter framgår ur avvittringsavtalet. Efter komplettering av gåvobrevet daterad 6.8.2004 har A erhållit lagfart på ett outbrutet område som styckats till Gåsören. Svaranden har ansett att gäldenären B inte kunnat pantsätta det område som senare utbrutits till lägenheten Gåsören. Detta eftersom svaranden i gåvobrevet undantagit detta område och gäldenären saknat behörighet att pantsätta området. Gäldenären har heller inte pantsatt sagda område, det vill säga hon har inte i någon form inför motparten påstått att gåvobrevet innefattar hela lägenheten Wikbacka. Banken har heller inte förutsatt något mera än bostadshuset och dess tomt som säkerhet för de krediter man beviljat gäldenären. Banken har då gäldenären överlät pantbrevet känt till eller borde ha känt till vad hon erhållit genom gåvobrevet. Banken borde senast då man ansökte om upplösningar i det ursprungliga pantbrevet blivit medveten om att panträtten inte hänfört sig till styckningslägenheten.

MOTIVERINGAR FÖR DOMEN

TVISTEFRÅGOR

Har banken rätt att få ifrågavarande fordran ur fastigheten Gåsören och finns det skäl att jämka fordran.

BEVISVÄRDERING

A har berättat att lägenheten Wikbacka bestod av åtminstone två skiften, det ena gällde bostadshuset och ekonomibyggnaden och det andra fritidsbostaden samt ekonomibyggnad. Hon ville avhända sig huset, villan, området bredvid huset samt skogsskiftet och hon skulle ge dessa som gåva till barnen. B skulle få bostadshuset, området bredvid bostadshuset samt ekonomibyggnaden. Alla tre gåvobreven till barnen gjordes samma dag och alla barnen var med utom C. Beträffande gåvobrevet gällande B tog A formuleringen i gåvobrevet från bouppteckningen. Avsikten var att B endast skulle erhålla bostadshuset och ekonomibyggnaden samt området bredvid bostadshuset. Det var endast detta område som hon skänkte åt B.

B har berättat att I erhöll skogsandelen, J villan och C erhöll aktier. Hon själv erhöll bostadshuset med tillhörande tomt samt ekonomibyggnaden, vilka ligger i centrum av kommunen. Det var detta område som hon överenskom med banktjänstemannen D om att skulle pantsättas. Detta hade ingenting att göra med villatomten och villatomten skulle inte ingå i säkerheten. Hon talade inte ens med D om villatomten. B visste inte heller att villatomten hade något med bostadshuset att göra.

C har berättat att man märkte att villatomten var på B:s namn och han tog då kontakt med lantmäteribyrån. Han tog också kontakt med banken och sade åt D att det var ett misstag att villatomten kommit på B:s namn. D sade då att B inte erhållit villan. D kände inte heller till någon villatomt. C ringde också åt F, som inte visste något om ärendet. F skulle återkomma och han har senare meddelat att banken inte kommer att göra något. C hade fått B:s fullmakt att sälja hennes egendom, dvs. bostadshuset och stallet bredvid. Detta såldes och banken accepterade priset för dessa. Egendomen var högre belånad än vad den såldes för.

Vittnet bankrådgivaren D har berättat att B kommit med en kreditansökan och som säkerhet för lånet skulle vara lägenheterna Wikbacka och Streng. På lägenheten Wikbacka stod ett bostadshus och hon värderade bostadstomten med bostaden till 85.000 euro. Det var endast detta område som skulle vara säkerhet för lånet. Man talade inte om någon villatomt och D visste inte heller att till lägenheten hörde någon dylik. Man talade endast om att bostadstomten och bostaden skulle vara säkerhet för lånet. Således skulle villan inte vara säkerhet för lånet. I värderingen på 85.000 euro ingår endast bostadshuset med tomt.

Vittnet E som vid ifrågavarande tidpunkt arbetade på banken har berättat att hon skötte om A:s lagfartsansökning och inteckning på uppdrag av D. Banken hade fått två lägenheter som säkerhet. På den ena fanns stallet och ett egnahemshus på den andra. Det var inte tal om att till lägenheten skulle höra någon sommarvilla.

Bankdirektören F har berättat att han varken träffat A eller B. C hade besökt F. C sålde egnahemshuset med fullmakt av B. Till säkerhet för B:s lån fanns två lägenheter pantsatta. På den ena lägenheten fanns ett stall och på den andra ett egnahemshus. F visste inte att till denna lägenhet hörde någon villa. Det spelar ingen roll för inteckningen om man visste om att en villa fanns där eller inte. Inteckningen gällde hela lägenheten. Beträffande priset för egendom godkände banken priset för stallet. Stallet hade stått länge utan tak. Beträffande egnahemshuset blev F överraskad över att man inte fick bättre pris.

Tingsrätten anser att det avgörande i detta ärende är, vad banken och B överenskommit om beträffande säkerheten för B:s lån. Av B:s och D:s berättelser framgår klart att D från bankens sida och B överenskommit att beträffande lägenheten Wikbacka skulle säkerheten för lånet angående denna lägenhet utgöra bostadshuset samt bostadstomten. D värderade också endast detta område. Det att man intecknat hela lägenheten innebär inte att avtalet då skulle utvidgas att omfatta också villatomten. Inteckning är endast en registreringsform till skydd mot tredje person. En inteckningen ändrar inte ett avtal mellan parterna. Således anser tingsrätten att den omständigheten att lägenheten senare visat sig också innehålla en villatomt ändrar inte på det ursprungliga avtalet mellan banken och B om att endast bostadshuset med tomt skulle utgöra säkerhet. En lägenhet kan innefatta olika skiften såsom skogsskiften, bostadstomt och villatomt, och det är fullt möjligt att avtala om att säkerhet för ett lån skall utgöra endast en del av lägenheten. Eftersom tingsrätten således anser det utrett att banken och B avtalat om att säkerheten för B:s lån beträffande lägenheten Wikbacka endast skulle utgöra bostadshuset med tomten anser tingsrätten att käromålet inte kan bifallas.

Ärendet har avgjorts av:

Tingsdomare Björn Beijar

RÄTTEGÅNGEN I HOVRÄTTEN

Besvär

Yrkanden

Aktia Sparbank Abp (Aktia) har yrkat att tingsrättens dom upphävs och att bankens käromål, som framgår ur tingsrättens bifogade dom, bifalls. Aktia har även yrkat att banken befrias från skyldigheten att ersätta A:s rättegångskostnader i tingsrätten samt att A åläggs att ersätta Aktia dess rättegångskostnader i tingsrätten med 220 euro och i hovrätten med 500 euro, vartdera beloppet jämte laga dröjsmålsränta.

Grunder

A hade med ett gåvobrev 22.7.2003 överlåtit fastigheten Wikbacka RNr 11:43 (Wikbacka) till sin dotter B. I gåvobrevet hade ingen del av fastigheten undantagits. B hade beviljats lagfart på hela fastigheten, vars areal uppgått till 0,5950 hektar. En inteckning till ett belopp av 60.000 euro hade fastställts åt Aktia i hela fastigheten och pantbrevet hade pantsatts för två av B:s skulder till banken.

Ur de handlingar som förelegat vid den tidpunkt då banken ombesörjt lagfarts- och inteckningsansökan framgick inget som skulle ha medfört att banken insett eller borde ha insett att gåvan inte omfattade hela fastigheten. Först efter det att banken vidtagit indrivningsåtgärder på grund av att B inte betalat sina skulder hade det framkommit att det skett en ändring av det ursprungliga gåvobrevet. Genom ändringen, som gjorts 6.8.2004, dvs. efter det att indrivningsåtgärderna hade inletts, hade A och B kommit överens om att gåvan inte omfattat ett outbrutet område av fastigheten, bestående av ett skifte på vilket det finns en fritidsbostad. Detta område har sedermera bildats till fastigheten Gåsören 167 RNr 11:56 (Gåsören) och A har erhållit lagfart på den sistnämnda fastigheten.

Då inteckningen fastställts i hela fastigheten Wikbacka och panträtt upplåtits före tillägget till gåvobrevet 6.8.2004 och då banken inte känt till eller borde ha känt till den påstådda begränsningen av B:s äganderätt, hänför sig inteckningen och panträtten även till den sedermera utbrutna fastigheten Gåsören.

Bemötande

Yrkanden

A har yrkat att besvären förkastas eller att Aktias yrkande under alla omständigheter jämkas med minst hälften samt att Aktia åläggs att ersätta henne hennes rättegångskostnader i hovrätten med 1.699,50 euro jämte laga dröjsmålsränta.

Grunder

Ärendet gäller huvudsakligen frågan om innehållet i pantsättningen till säkerhet för B:s skuld till banken. Tingsrätten har alldeles riktigt fastställt att pantsättningen enligt avtal mellan pantsättaren B och banken inte omfattat den del av fastigheten Wikbacka som sedermera utbrutits till fastigheten Gåsören. Orsaken till detta har varit att A vid gåvotillfället hade undantagit den del av fastigheten som numera utgör Gåsören. B hade därmed saknat pantsättningsbehörighet beträffande detta område. Detta hade banken känt till eller åtminstone borde banken ha känt till det. Det bör ytterligare noteras att banken inte vid pantsättningen hade förutsatt något annat än det skifte som bestått av bostadshuset jämte tomt. Detta skifte hade banken uttryckligen godkänt som tillräcklig säkerhet. Banken hade senast vid upplösningen av den ursprungliga inteckningen blivit medveten om existensen av det andra skiftet.

Bankens fordran bör under alla omständigheter jämkas, eftersom banken underlåtit att bevaka A:s intressen och tillåtit att fastigheten Wikbacka sålts till ett pris som inte motsvarat bankens säkerhetsvärdering. En jämkning är motiverad även med beaktande av bankens och A:s ställning.

HUVUDFÖRHANDLING

Hovrätten har 10.1.2008 hållit huvudförhandling i ärendet. Över huvudförhandlingen har uppgjorts särskilt protokoll.

HOVRÄTTENS AVGÖRANDE

Domskäl

Frågan om huruvida pantsättningen omfattat även det område som numera utgör fastigheten Gåsören

I ärendet är ostridigt att B på basis av en 31.7.2003 anhängiggjord ansökan 11.11.2003 beviljats lagfart på fastigheten Wikbacka, som hon erhållit som gåva av A 22.7.2003. Vid tidpunkten för överlåtelsen bestod fastigheten Wikbacka av två olika skiften. Det ena skiftet, bestående av bostadstomt, bostadshus och ekonomiebyggnad, var beläget i kommunens centrum. Det andra skiftet, bestående av tomt för fritidsbostad, fritidsbostad samt ekonomiebyggnader, var beläget cirka 10 kilometer därifrån.

Ostridigt är likaså att en inteckning till ett belopp av 60.000 euro fastställts i hela fastigheten Wikbacka 11.11.2003 med förmånsrätt från 31.7.2003 och att det pantbrev som erhållits som bevis på inteckningen överlämnats till Aktia till säkerhet för två olika krediter som B erhållit av Aktia. Ytterligare är det ostridigt att A på basis av en 6.8.2004 gjord komplettering av det 22.7.2003 daterade gåvobrevet 13.8.2004 erhållit lagfart på ett outbrutet område av fastigheten Wikbacka (bildarenheten 288-406-11-43-M601), det vill säga det område som omfattat tomten för fritidsbostaden, fritidsbostaden samt ekonomiebyggnader eller det s.k. fritidsskiftet, av vilket område sedermera bildats fastigheten Gåsören. A:s lagfart på det outbrutna området har senare överförts att gälla den av området bildade fastigheten.

En inteckning som fastställts i en fastighet hänför sig enligt 16 kapitlet 10 § 2 momentet jordabalken till fullt belopp till sådana fastigheter som bildats av den genom klyvning, styckning eller tomtmätning. Inteckningen hänför sig dock inte till sådana outbrutna områden eller därav bildade fastigheter beträffande vilka lagfart har sökts innan inteckning sökts. Enligt lagens 17 kapitel 9 § 1 moment hänför sig panträtten till fullt belopp till de fastigheter som bildats av en pantsatt fastighet genom klyvning, styckning eller tomtmätning.

Eftersom inteckning fastställts och panträtt överlåtits i hela fastigheten Wikbacka innan A vidtagit åtgärder för att erhålla lagfart på det område som sedermera bildats till fastigheten Gåsören, är det med stöd av de ovannämnda stadgandena i jordabalken klart att den inteckning som fastställts i fastigheten Wikbacka och den panträtt som överlåtits åt Aktia även belastar det område som senare blivit utstyckat och som idag utgör fastigheten Gåsören.

A har dock hävdat att den gåva hon givit till B 22.7.2003 inte hade omfattat det s.k. fritidsskiftet, som numera utgör fastigheten Gåsören, och att B därför saknat pantsättningsbehörighet beträffande det området. På grund härav gällde den pantsättning som B kommit överens om med Aktia inte det område som idag utgör Gåsören.

Hovrätten konstaterar att jordabalkens stadganden utgår ifrån principen om offentlig trovärdighet. En tredje persons tillit till giltigheten av en rättighet som inskrivits i lagfarts- och inteckningsregistret skyddas härmed, under förutsättning att den ifrågavarande tredje personen inte känt till eller ens borde ha känt till att den inskrivna rättigheten varit felaktig. Detta innebär att det åligger A att visa att den gåva hon givit till B 22.7.2003 inte omfattat det område av fastigheten Wikbacka som sedermera bildats till fastigheten Gårsören. Hovrätten konstaterar ytterligare att inteckning enligt 16 kapitlet 1 § 1 momentet jordabalken får fastställas i en fastighet, i en kvotdel av en kvotägd fastighet och i ett outbrutet område som tillhör någon annan än fastighetsägaren. Med beaktande av detta stadgande är B:s fång avgörande vid prövningen av frågan om huruvida inteckningen fastställts i hela fastigheten Wikbacka eller enbart i den del av fastigheten som är belägen i Kronoby centrum och på vilken bostadshuset finns. Om B har varit ägare till hela fastigheten, har inteckning inte kunnat fastställas enbart i en del av densamma.

A har hörd i bevisningssyfte vid huvudförhandlingen i hovrätten berättat att hennes avsikt hade varit att överlåta all fast egendom till de fyra barnen och att alla barnen skulle behandlas lika i samband med överlåtelserna. I detta syfte hade hon beslutat ge bostadshuset jämte tomten åt sin dotter B, all skog åt sin dotter I samt fritidsbostaden åt sin son J. Hon hade inte överlåtit den mark på vilken fritidsbostaden är belägen, eftersom även sonen C har en fritidsbostad på samma ställe. Av skatteskäl hade hon tänkt ge det området till I, J och C först senare. A hade känt till att området med fritidsbostaden utgjorde en del av fastigheten Wikbacka, eftersom detta framgår av bouppteckningen samt avvittrings- och arvskiftesinstrumentet efter hennes avlidne make. Hon hade själv uppgjort gåvobreven och beträffande gåvan till B hade hon använt sig av exakt samma ordalydelse som ingått i bouppteckningen, för att visa att gåvan omfattade enbart en del av fastigheten Wikbacka. B och C har berättat på samma sätt som A om gåvans omfattning.

Hovrätten konstaterar att det 22.7.2003 daterade gåvobrevet mellan A och B gällt fastigheten Wikbacka. I gåvobrevet omnämns näradressen samt att "lägenheten består av bostadstomt, bostadshus och ekonomiebyggnad". A hade i gåvobrevet uttryckligen förbehållit sig bostadsrätt i vindsvåningen till sitt frånfälle. I övrigt innehåller gåvobrevet inga undantag beträffande överlåtelseobjektet. Till det gåvobrev som har företetts som skriftligt bevis i rättegången har fogats en karta över det område av fastigheten som är beläget i kommunens centrum.

Hovrätten anser att omnämnandet av näradressen samt beskrivningen av vad fastigheten bestått av i viss mån stöder A:s påstående om att avsikten inte varit att gåvan skulle omfatta hela fastigheten. Med beaktande av att gåvobrevet upptar fastigheten Wikbacka som överlåtelseobjekt samt då det innehåller ett uttryckligt undantag beträffande bostadsrätten till vindsvåningen men inga övriga undantag anser hovrätten dock att gåvobrevet inte ger anledning att utgå ifrån att gåvan inte skulle ha omfattat hela fastigheten Wikbacka. Vid denna bedömning har hovrätten även beaktat att det vid ärendets handläggning i hovrätten framkommit att det är oklart i vilket skede kartan bifogats gåvobrevet.

På basis av B:s och vittnet, banktjänstemannen D:s berättelser anser hovrätten utrett att fritidsskiftet inte diskuterats särskilt i samband med kreditansökan och pantsättningsförhandlingarna. Då gåvobrevet dock på det sätt som framkommit ovan utvisar att gåvoobjektet utgjorts av hela fastigheten Wikbacka, anser hovrätten att den omständigheten att fritidsskiftet inte diskuterats särskilt inte visar att avsikten skulle ha varit att det inte skulle ingå i säkerheten. Tvärtom borde parterna särskilt ha diskuterat eventuella undantag från gåvan och därigenom även från inteckningen och pantsättningen, om det hade varit meningen att undantag skulle göras. I motsats till vad A hävdat anser hovrätten att banken inte haft någon undersökningsplikt beträffande gåvans omfattning i denna situation. Däremot har B haft skyldighet att upplysa banken om att gåvan eventuellt inte omfattat det som framgått ur gåvobrevets ordalydelse.

Sammanfattningsvis konstaterar hovrätten att A inte kunnat visa att gåvan till B inte skulle ha omfattat hela fastigheten Wikbacka. Eftersom B sålunda erhållit hela fastigheten Wikbacka, har även hela fastigheten varit föremål för inteckningen och pantsättningen.

Hovrätten konstaterar ytterligare att det under inga omständigheter framkommit att banken känt till eller borde ha känt till de påstådda begränsningarna i B:s fång. Tvärtom tyder den i kreditansökan intagna anteckningen om fastighetens areal, 0,5950 hektar, på att banken uttryckligen utgått ifrån att fråga varit om hela fastigheten. Banken hade visserligen för B:s räkning ombesörjt de för lagfarten, intecknings- och pantsättningsförfarandet behövliga åtgärderna. Med hänsyn till gåvobrevets ordalydelse samt då det vid huvudförhandlingen i hovrätten av A och B:s samt vittnet E:s berättelser framgått att alla de handlingar som företetts som skriftliga bevis i rättegången inte stått till bankens förfogande i det skedet samt att B själv ombesörjt inlämnandet av en del av de för ansökan behövliga handlingarna till tingsrätten anser hovrätten att detta inte ger anledning att bedöma frågan om bankens vetskap annorlunda.

På basis av det ovansagda konstaterar hovrätten att Aktia med stöd av den inteckning som fastställts och den panträtt som överlåtits i fastigheten Wikbacka har rätt att erhålla betalning ur den av A ägda fastigheten Gåsören, som lagfarits och styckats ut ur Wikbacka först efter det att inteckningen fastställts och panträtten uppstått.

Jämkningsyrkandet

- - -

Hovrätten har även på i domen närmare angivna grunder förkastat det av A framställda jämkningsyrkandet.

Rättegångskostnaderna

Vid denna utgång av målet är A skyldig att ersätta Aktias rättegångskostnader i såväl tingsrätten som hovrätten. Hovrätten anser att de av Aktia yrkade beloppen är skäliga.

Domslut

Tingsrättens dom upphävs förutom beträffande den ersättning A skall utge åt vittnena D och E.

A åläggs att ur fastigheten Gåsören 167 RNr 11:56 till Aktia Sparbank Abp erlägga kapitalet 38.368,29 euro, förfallen ränta 3.589,56 euro, förfallen dröjsmålsränta 8.906,66 euro, förfallna aviseringskostnader 426,50 euro samt dröjsmålsränta på kapitalet, den förfallna räntan och på de förfallna aviseringskostnaderna från 25.2.2006.

A åläggs att ersätta Aktia Sparbank Abps rättegångskostnader i tingsrätten med 220 euro och i hovrätten med 500 euro. På beloppen skall betalas en i 4 § 1 momentet räntelagen avsedd dröjsmålsränta, som börjar löpa en månad efter den dag hovrätten gav sin dom.

Ärendet har avgjorts av:
Hovrättslagmannen Robert Liljenfeldt, hovrättsrådet Jorma Rudanko och hovrättsrådet för viss tid Lena Engstrand.

Avgörandet är enhälligt.

Uppgifter om laga kraft:

A har ansökt om besvärstillstånd i Högsta domstolen.

Högsta domstolens dom 3.10.2008 nr 2077: Besvärstillstånd har inte meddelats.

+