Oikeuslaitos - Kontakter med rättsväsendets ämbetsverk

Man kan besöka rättsväsendets ämbetsverk under öppethållningstiderna 8.00 – 16.15. Som kontaktinformation anges förutom postadressen också besöksadress, telefonnummer, faxnummer samt e-postadress. Hur man väljer att sköta sina ärenden är beroende av ärendets art samt vilket ämbetsverk det gäller.

Justitieförvaltningens e-tjänster

Vad kan man göra i tjänsten?
Rättshjälp
. ansöka om rätthjälp
. ansöka om offentlig försvarare
. ansöka om målsägandebiträde
. framställa krav på arvode och kostnadersättningar ur statsmedel räkna ut om du har rätt till rättshjälp.
Tingsrätt
. göra fordringsansökningar i oomtvistade indrivningsmål
Utsökning
. sända utsökningsansökningar
. beräkna med betalningsförbudräknare det belopp som skall innehållas av lönen och redovisas till utsökningen.

Inlämnande av handlingar

Handlingar kan inlämnas till ett ämbetsverk antingen genom att personligen besöka ämbetsverket, genom att anlita ett ombud eller bud, eller genom att skicka dem per post. Ett ombud skall ha fullmakt. I många fall rekommenderas det att handlingarna lämnas in personligen. Till exempel tingsrätten eller rättshjälpsbyrån kan då i samband med inlämningen preliminärt gå igenom ansökan och dess bilagor, och genast informera om eventuella brister. I detta fall behöver man inte heller skriftligen eller per telefon be om komplettering av ansökan. Vid ansökan om utsökning av skatter och andra avgifter som kan indrivas utan dom eller beslut får borgenären inte anlita ombud.

Handlingar postas på avsändarens ansvar. När handlingar som skall inlämnas till ett ämbetsverk inom en viss tid (t.ex. en besvärsskrift) skickas per post är det skäl att komma ihåg, att handlingen skall vara framme på ämbetsverket senast den sista dagen av den utsatta tiden före tjänstetidens utgång.

Inlämnande av rättegångshandlingar till domstol på elektronisk väg

Stämningsansökan, svaromål och andra rättegångshandlingar får inlämnas till domstolen eller den person som angivits som mottagare på de ovan nämnda traditionella sätten och dessutom per fax eller e-post. Närmare bestämmelser om s.k. elektroniska meddelanden finns i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 13/2003.

Observera att fr.o.m. början av 2003 tillämpas denna lag på alla domstolar, dvs. de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna. Lagen tillämpas dessutom på övriga rättstillämpande organ, såsom besvärsnämnderna som lyder under försäkringsdomstolen.

Också fax eller e-post används på avsändarens eget ansvar. En handling som skall vara inlämnad inom en viss tid måste skickas till den rättstillämpande myndigheten så att handlingen är tillgängligt i myndighetens mottagaranordning eller datasystem innan den utsatta tiden har gått ut.

En handling anses ha inkommit till en myndighet när den i datatekniskt avseende kan behandlas av myndigheten. Handlingen anses dock inte vara inkommen, om det är omöjligt att utreda avsändarens identitet och handlingen inte heller annars går att öppnas.

Enligt den nya lagen behöver ett elektroniskt dokument som inkommit till en myndighet inte kompletteras med underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns orsak att betvivla sändarens identitet eller att dokumentets innehåll har ändrats på vägen över det elektroniska nätet.

Om det på grund av att myndighetens datasystem varit ur funktion eller någon annan motsvarande orsak inte är möjligt att utreda ankomsttidpunkten för ett elektroniskt dokument, anses dokumentet ha kommit in vid den tidpunkt då det har avsänts. Detta förutsätter dock att tillförlitlig utredning om avsändningstidpunkten kan läggas fram.

Domstolarna har inte behövlig teknisk beredskap för att behandla elektroniska signaturer.

Rekommendation för bifogade filer till e-postmeddelanden

Rättsväsendets ämbetsverk kan ta emot dokument per e-post, och e-postadresserna finns bland kontaktinformationen. Vid användning av dessa e-postadresser får avsändaren en automatisk kvittering av att sändningen har blivit emottagen.

Bifogande av filer till e-postmeddelanden rekommenderas inte. I mån av möjlighet borde dokumentets innehåll ingå i själva e-postmeddelandet.

Om en handling måste skickas i form av en bifogad fil till e-postmeddelandet, ska filen sparas i ett sådant format som är oberoende av textbehandlingsprogram eller andra verktygsprogram. Godtagbara format är ASCII-textfiler (ISO 8859-1 med teckentabell Latin 1) och HTML-filer.

Ämbetsverken kan också hantera filer i ISO-standardiserade PDF- och ODF-format (pdf-, odt- och ods-filer). Om det inte är möjligt att använda de ovan nämnda standardiserade formaten, ska man av Microsoft-formaten använda de äldre doc- och xls-formaten. Om avsändaren skickar en bifogad fil i något annat format, kan det inte garanteras att den bifogade filen kan läsas med programmen som används vid ämbetsverket.

Bifogade filer som är i bat-, cmd-, com-, cpl-, emf-, exe-, pif-, rar-, scr-, vbs- eller wmf- format blir borttagna av datasäkerhetsskäl. Storleken på e-postmeddelanden, inklusive bifogade filer, kan vara högst 20 megabyte.

Elektronisk ansökan

Vissa ansökningar, bl.a. stämningsansökan i tvistemål till tingsrätten och utsökningsansökan, kan också inlämnas på elektronisk väg till ämbetsverkets datasystem. Ytterligare information om elektroniska ansökningar finns på tingsrätternas och utsökningens sidor.
Elektronisk stämningsansökan, tingsrätt
Elektronisk ansökan om utsökning

Handlingarnas offentlighet och hur man får information en handling

Myndighetshandlingar och uppgifterna i dem är offentliga, om de inte enligt lag anses vara sekretessbelagda. Typiska exempel på sekretessbelagda handlingar är handlingar som innehåller uppgifter om en annan persons hälsotillstånd eller handikapp eller den socialvårdsservice han eller hon erhållit. Om en person begär en sekretessbelagd handling på grund av att handlingen är nödvändig för att hans eller hennes ärende kan behandlas, kan han eller hon ha möjlighet att få ta del av den.

En handling begärs av den myndighet som behandlar eller har behandlat ärendet i fråga. Hos domstolar och utsöknings- och åklagarmyndigheten söks handlingarna med hjälp av personens namn. Rättshjälpsbyråerna ger inte ut namnet på den som söker eller får rättshjälp om detta begärs. Myndigheter skall med hjälp av olika sakregister bistå den som begär en handling att individualisera ärendet som handlingen hänför sig till.

När handlingen har individualiserats utreder myndigheten om handlingen kan ges till den som begär den eller om den är sekretessbelagd. Detta beslut kan överklagas.

Säkerhetskontroller vid domstolar

Vid en säkerhetskontroll kan personer som önskar tillträde till domstolslokalerna och personer som befinner sig där samt saker som de medför kontrolleras. Syftet med säkerhetskontroller är att säkerställa att sådana föremål eller ämnen inte medförs genom vilka säkerheten eller ordningen kan äventyras eller som kan användas för att skada egendom. En säkerhetskontrollör har dessutom rätt att frånta en person ett föremål eller ämne vars innehav är förbjudet enligt lag. Närmare uppgifter om de praktiska förfarandena vid säkerhetskontrollerna ges av domstolarna.
Lag om säkerhetskontroller vid domstolar 1121/1999, Finlex