Muntlig förhandling och syn

Muntlig förhandling ordnas på domstolens eget initiativ eller på någon parts begäran. Den part som begär muntlig förhandling skall meddela varför sådan behövs och vilka utredningar som kommer att läggas fram vid förhandlingen. En sådan begäran om muntlig förhandling kan förkastas, till exempel om man där vill lägga fram bevis på omständigheter eller händelser som saknar betydelse för avgörandet i ärendet.

Till den muntliga förhandlingen kallar förvaltningsdomstolen in parterna, en företrädare för den myndighet som fattat det överklagade beslutet och de övriga personer som domstolen anser att behöver höras. Parterna får anlita ombud eller biträden.

Förvaltningsdomstolen kallar in även de vittnen som parterna eller den myndighet som fattat det överklagade beslutet har namngivit, om dessa på förhand begär att domstolen skall kalla in vittnena. Vittnena har rätt till ersättning antingen av parten eller av staten.

De ärenden som behandlas i förvaltningsdomstolen är ofta sådana att de är belagda med tystnadsplikt. Till dessa ärenden hör bl.a. socialärenden, beskattningsärenden, mentalvårdsärenden eller asylärenden. Då sker den muntliga förhandlingen bakom stängda dörrar, vilket innebär att allmänheten inte har tillträde till förhandlingen.

Syn

Förvaltningsdomstolen kan också förrätta syn, dvs. på ort och ställe bekanta sig med de omständigheter som väsentligt påverkar fallet. Syn förrättas särskilt i byggnads- och miljöärenden.
Parterna och den beslutande myndigheten kallas till synen, för att de skall kunna infinna sig på plats och ge sin åsikt om saken.

Uppdaterad 13.5.2011