Oikeuslaitos - Sidkarta

Denna sidkarta visar de två eller tre översta nivåerna i sidsystemet. Underliggande sidor ser du genom att gå in på respektive sida. Sidkartan är riktgivande. Om det på sidan finns till exempel bifogade filer i PDF-format, syns de inte här.

Tingsrätterna
- Ändringar i tingsrätternas verksamhetsområden
  Tingsrätternas verksamhetsområden d.v.s. domkretsar ändrades fr.o.m. 1.1.2010. I början av år 2010 inledde 27 tingsrätter sin verksamhet. En del av tingsrätterna kvarstod nästan oförändrade (Åland, Esbo, Helsingfors, Kemi-Torneå, Tusby och Vanda), men vid majoriteten av tingsrätterna ändrades både tingsrättens namn och verksamhetsområde.
- Tvistemål
  I tvistemål är det fråga om att lösa meningsskiljaktigheter mellan enskilda personer eller företag på ett opartiskt sätt i domstol. Tvisten kan gälla till exempel skadestånd, arv, hävande av ett köp eller hyran för en lägenhet. Tingsrätten kan ge utsökningsbara domar även när det gäller ostridiga krav av betalning eller vräkning.
  - Beredning av tvistemål
    I beredningen av ärendet undersöker handläggaren stämningsansökan och ber vid behov om ytterligare utredning.
  - Huvudförhandling i tvistemål
    I enkla ärenden kan huvudförhandlingen hållas genast efter det förberedande sammanträdet. I mera komplicerade ärenden, där det finns vittnen, hålls huvudförhandlingen vid en tidpunkt som avtalas separat.
  - Avgörande i tvistemål
  - Medling i domstol
    Domstolarna har tagit i bruk ett nytt, informellare medlingsförfarande i tvistemål från början av år 2006.
  - Grupptalan
  - Elektronisk stämningsansökan
  - Jorddomstolarna
- Brottmål
  Vid en rättegång i brottmål utreds om den misstänkte har gjort sig skyldig till ett brott och besluts vilket straff den som befunnits skyldig skall få. Vanligen behandlas brottmålen vid tingsrättens sammanträde men enkla mål kan också avgöras enligt en skriftlig process.
  - Parter
  - Brottmålsprocessen
    Brottmålsprocessen i domstolen indelas vanligen i förberedelse och huvudförhandling. Ett enkelt, erkänt brottmål kan också avgöras enligt en skriftlig process.
  - Skriftligt förfarande i brottmål
    Ett enkelt brottmål kan avgöras i tingsrätten på basis av ett skriftligt förfarande utan huvudförhandling. Detta förutsätter alltid den åtalades samtycke.
  - Huvudförhandlingen i brottmål
    Huvudförhandlingen i ett brottmål pågår i de vanligaste typerna av mål under en timme eller högst några timmar. Behandlingen av omfattande och komplicerade mål kan kräva flera dagar.
  - Videokonferens vid rättegångar
  - Påföljder
  - Unga förbrytare
    Med en ung förbrytare avses en person som när brottet begicks redan hade fyllt 15 men inte ännu 21 år.
  - Besöksförbud
    Besöksförbud innebär att för att skydda någons liv, hälsa, frihet eller frid kan en annan person förbjudas att ta kontakt med honom eller henne.
  - Tvångsmedel
    För att säkerställa brottsutredningen, rättegången och verkställigheten av straffet används olika tvångsmedel.
- Ansökningsärenden
  - Behandling av ansökningsärenden
    Ett ansökningsärende som gäller till exempel bara registrering av en viss händelse, avgör tingsrätten i kanslibehandling. När det är frågan om meningsskiljaktigheter mellan sökanden och en motpart, behandlar tingsrätten ärendet på samma sätt som andra tvistemål, dvs. vanligen vid tingsrättens sammanträde.
  - Förmynderskapsärenden
    Om en person inte längre förmår ta hand om sig själv och sina angelägenheter kan för honom förordnas en intressebevakare.
  - Fastighetsärenden
  - Familjeärenden
    Till de familjeärenden som behandlas i tingsrätten hör bl.a. skilsmässa, upplösning av registrerade partnerskap, vårdnad om och umgängesrätt med barn samt adoptionsärenden.
  - Arvsfrågor
  - Skuldsanering för privatpersoner
    Med hjälp av skuldsanering kan en person som råkat i svåra skuldproblem få ordning på sina ekonomiska angelägenheter.
  - Dödande av handlingar
    Om någon handling, till exempel ett aktiebrev, har förkommit eller förstörts, kan tingsrätten på ansökan döda den.
  - Konkurs
    Konkurs är ett förfarande där gäldenärens hela egendom används på en gång till betalning av hans skulder i förhållande till beloppet av varje skuld.
  - Utsökningsbesvär
- Ändringssökande
  Den part som inte är nöjd med tingsrättens dom eller avgörande kan överklaga det.
- Nämndemän
  Tingsrätterna har lekmannamedlemmar eller nämndemän, som vid sidan av sitt eget arbete deltar i tingsrättens sammanträden.
- Delgivning
  Domstolen ser till att parter och vittnen får kallelserna till sammanträde och andra meddelanden på behörigt sätt i tillräckligt god tid.
- Principen om offentlighet vid rättegång
- Avgifter i tingsrätterna
  Tingsrätten uppbär när ärendet är slutbehandlat en avgift av sökanden i ansökningsärenden och käranden i tvistemål. Avgiften varierar enligt ärendets art och behovet av handläggning.
  - Konkurs, saneringsförfarande och fusion
- Kontaktinformation
  - Till vilken ny tingsätt flyttas ärendena från de indragna tingsrätterna?
- Tingsrätternas servicesidor
Hovrätterna
- Att sköta ärenden i hovrätten
  Om en medborgare inte är nöjd med tingsrättens avgörande, kan han i allmänhet överklaga det i hovrätten. Från och med den 1 januari 2011 kräver vissa besvärsärenden ett av hovrätten meddelat tillstånd till fortsatt handläggning. Vid behov inbegär hovrätten ett bemötande av motparten. Vid huvudförhandlingen i hovrätten kan vittnen höras.
  - Ändringssökandens motpart
  - Vittne i hovrätten
- Ärendets behandling i hovrätten
  Handläggningen av ett ärende börjar med att förberedelsen inleds. Avgörandet sker vid skriftligt förfarande eller vid huvudförhandling.
- Ändringssökande
  Ändring i hovrättens avgöranden söks hos högsta domstolen, som dock först måste ge besvärstillstånd.
  - Besvär
    I besvären skall anges till vilken del ändring söks i hovrättens avgörande, vilka ändringar som yrkas samt grunderna för dem.
  - Bemötande
- Rättegångskostnader i hovrätten
- Lagstiftning
- Avgörandepraxis
- Hovrättens domare och övrig personal
- Kontaktinformation
- Hovrätternas servicesidor
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolarna
Förvaltningsdomstolar finns i två instanser: förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. Andra domstolar är de allmänna domstolarna och specialdomstolarna.
- Att överklaga beslut hos förvaltningsdomstolen
  Förvaltningsdomstolen behandlar huvudsakligen besvär över olika myndigheters beslut. Rätt att överklaga ett beslut har den som ärendet gäller, dvs. den som är part i ärendet. I många lagar finns särskilt angivet vem som har besvärsrätt. Också en myndighet kan vara en part. Förvaltningsdomstolen behandlar också förvaltningstvistemål och vissa andra ärenden som den enligt lag skall behandla.
  - Olika kategorier av ärenden
  - Hur överklagar man?
    Den som är missnöjd med myndighetens beslut i ett förvaltningsärende kan anföra besvär över beslutet hos förvaltningsdomstolen. Myndigheterna skall i samband med sina beslut meddela hur och var beslutet kan överklagas. Besvären till förvaltningsdomstolen skall vara skriftliga.
  - Besvärens inverkan på verkställigheten
- Ärendets behandling
  I förvaltningsdomstolen avgörs ärendena huvudsakligen skriftligt, men under de senaste åren har det blivit mera allmänt att det ordnas muntlig förhandling och förrättas syn.
  - Muntlig förhandling och syn
    I förvaltningsdomstolen kan vid behov hållas muntlig förhandling, vid vilken man kan höra parter, vittnen och sakkunniga. Den muntliga förhandlingen är en del av utredningen och beredningen, och denna kan fortsätta också efter den muntliga förhandlingen. Beslutet fattas senare vid förhandlingsdomstolens sammanträde.
- Rättegångskostnader
- Offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar
- Lagakraftsbevis
  När en part begär verkställighet av ett beslut som gäller honom eller henne kan myndigheten ålägga parten att hos förvaltningsdomstolen begära ett bevis om att beslutet inte har överklagats inom besvärstiden, dvs. att beslutet har vunnit laga kraft.
- Överklagande av förvaltningsdomstolens beslut
- Avgörandepraxis
- Domkretsar
  Förvaltningsdomstolarnas domkretsar landskapsvis
- Kontaktinformation
- Förvaltningsdomstolarnas servicesidor
Högsta förvaltningsdomstolen
Specialdomstolar
För vissa kategorier av ärenden har det inrättats specialdomstolar. Avsikten med dem är att i dessa ärenden tillhandahålla sådan sakkunskap som en vanlig domstol inte alltid skulle ha. Till specialdomstolarna hör marknadsdomstolen, arbetsdomstolen, försäkringsdomstolen och riksrätten.
Avgifter
- Avgifter i domstolarna
  högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, hovrätterna, förvaltningsdomstolarna, marknadsdomstolen, arbetsdomstolen och försäkringsdomstolen
- Andra avgifter
Gottgörelse för dröjsmål vid rättegång
En part kan få gottgörelse i pengar av staten om rättegången oskäligt fördröjs. Syftet med gottgörelsen är att kompensera en part för den oro och osäkerhet som orsakats till följd av dröjsmål vid rättegången.
Domarförslagsnämnden
Europeiska rättskyddsmedel

Rättshjälpsinfo
I vilka ärenden får man rättshjälp
Rättshjälp kan beviljas både i samband med rättegångar och i andra ärenden. Ärendets art och betydelse påverkar rättshjälpens innehåll.
- Rättsskyddsförsäkring
  Rättshjälp beviljas vanligen inte om sökanden har en rättsskyddsförsäkring som ersätter hans kostnader i ärendet.
- Rättshjälp utomlands
Med vilka inkomster beviljas rättshjälp
Rättshjälp beviljas på basis av sökandens inkomster, utgifter, förmögenhet och underhållsskyldighet, dvs. hans disponibla medel.
Vad kostar rättshjälpen
För mindre bemedlade är rättshjälpen gratis. Andra måste stå för en del av kostnaderna. Av sökanden uppbärs en rättshjälpsavgift och en självriskandel.
- Vilka kostnader betalar staten
  Staten betalar biträdets arvoden och övriga advokattjänster helt eller delvis samt andra kostnader på grund av rättegången.
Var få ett biträde
Från rättshjälpsbyrån kan man få ett offentligt rättsbiträde. För en rättegång kan man också få ett privat biträde.
- Offentligt rättsbiträde
  En jurist som arbetar vid en statlig rättshjälpsbyrå har tjänstebenämningen offentligt rättsbiträde.
- Privat biträde
  Privata advokattjänster får man från advokatbyråer och juridiska byråer samt andra företag som erbjuder juridiska tjänster.
Hur ansöker man om rättshjälp
Ansökan om rättshjälp görs till den statliga rättshjälpsbyrån.
- E-tjänsten vid rättshjälp fr.o.m 1.3.2010
- Inkomstutredning
  Sökanden redogör för sina inkomster och utgifter samt förmögenhet och skulder med hjälp av kvitton och andra verifikat. I de flesta fall framgår de behövliga uppgifterna av kontoutdrag från banken, beslut om utkomststöd eller skatteintyget. Om rättshjälp ansöks elektroniskt, läggas verifikat eller utredning inte fram som bilaga till ansökan om rättshjälp. Uppgifter som meddelas elektroniskt kontrolleras med stickprov samt på rättshjälpbyrån. Verifikat skall därför förvaras.
Rättshjälpsbeslut
Rättshjälpsbyrån beslutar om rättshjälp beviljas.
- Missnöje med rättshjälpsbeslut
  Den som är missnöjd med beslut om rättshjälp kan få ett domstolsavgörande beträffande rättshjälpsbyråns beslut.
Övrig offentlig rättshjälp
De statliga rättshjälpsbyråerna
Staten har rättshjälpsbyråer som ger rättshjälp.
Lagstiftning
Allmän intressebevakning
- Kontaktinformation för rättshjälpsbyråernas intressebevakning
Kontaktinformation
Rättshjälpsbyråernas servicesidor
Preliminär kalkyl
Rättshjälps e-tjänster