Första sidan -
Till dig som söker ändring -
Muntlig förhandling
Muntlig förhandling

Rättegången i försäkringsdomstolen är i huvudsak skriftlig. Försäkringsdomstolen kan ändå hålla en muntlig förhandling på besvärandens anhållan eller på eget initiativ för att få ärendet utrett.
Försäkringsdomstolen kan besluta att inte hålla muntlig förhandling trots att besväranden begärt det, ifall besvären lämnas utan prövning eller ifall förrättande av muntlig förhandling på grund av ärendets art eller övriga orsaker är uppenbart onödigt. Eftersom besväranden kan framföra sin syn på ärendet skriftligt till försäkringsdomstolen anses det vanligen onödigt att hålla muntlig förhandling enbart för att höra besväranden.
Under den muntliga förhandlingen förrättas under inga omständigheter en läkärgranskning. Den medicinska bedömningen i ärendet görs på basis av den medicinska utredning som företetts innan den muntliga förhandlingen samt på eventuell medicinsk utredning som givits och mottagits under den muntliga förhandlingen.
Under den muntliga förhandlingen kan man höra besväranden, representanter för den pensionsanstalt, det försäkringsbolag eller den övriga instans som är motpart i ärendet samt vittnen och experter. Under den muntliga förhandlingen kan man också motta övrig utredning.
Förfarandet före muntlig förhandling

En ändringssökande som önskar att muntlig förhandling skall hållas skall lämna in en skriftlig begäran om detta till försäkringsdomstolen. I begäran skall ändringssökanden uppge varför muntlig förhandling behövs i ärendet och vilken utredning som kommer att framföras vid den. För att utreda dessa frågor sänder försäkringsdomstolen vid behov en förfrågan till ändringssökanden.
Frågan om huruvida muntlig förhandling skall hållas eller inte avgörs vid domstolen av den sammansättning som behandlar själva ärendet. Om försäkringsdomstolen beslutar hålla muntlig förhandling i ärendet, fattar domstolen ett beslut om saken. I det beslutet bestäms tidpunkten för den muntliga förhandlingen. I allmänhet ger domstolen inget särskilt meddelande om att en begäran om muntlig förhandling avslås, utan domstolen uttalar sig om saken först i det slutliga beslutet.
Alla de personer vars närvaro enligt försäkringsdomstolen är påkallad vid den muntliga förhandlingen kallas skriftligen till förhandlingen. Vittnen och sakkunniga som kallats till muntlig förhandling har enligt förvaltningsprocesslagen och rättegångsbalken en skyldighet att anlända till förhandlingen. I den skriftliga kallelsen uppges också vilka påföljder som orsakas av eventuell utevaro.
Förfarandet vid muntlig förhandling

Den muntliga förhandlingen hålls vanligtvis i försäkringsdomstolens lokaliteter. Vid den muntliga förhandlingen är föredraganden och alla de domstolsledamöter som deltar i avgörandet närvarande. Parterna och deras eventuella biträden får vara närvarande under hela förhandlingen med undantag för domstolens överläggning. Den muntliga förhandlingen bandas i sin helhet och över förhandlingen upprättas ett protokoll.
Utgångspunkten är att den muntliga förhandlingen är offentlig, vilket innebär att också allmänheten har rätt att närvara vid förhandlingen, om inte försäkringsdomstolen beslutar något annat. Då domstolen behandlar omständigheter som hör till privatlivet kan allmänhetens närvaro begränsas. Exempel på sådana uppgifter är information som berör en persons hälsotillstånd eller ekonomiska ställning.
Avgörandet av ärendet
Försäkringsdomstolen avgör vanligtvis inte ärendet i samband med den muntliga förhandlingen, utan ärendet avgörs senare vid ett separat sammanträde. Eftersom överläggningar som gäller avgörandet av ärendet hör till området för domstolens förhandlingssekretess, har varken parterna eller allmänheten rätt att delta i detta sammanträde. Domstolen ger ett skriftligt beslut som postas till parterna. Uppgifter om innehållet i beslutet ges inte innan beslutet postats.
Länkar och tilläggsinformation:
Förvaltningsprocesslagen Författningsdatabasen Finlex, justitieministeriet
Lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar Författningsdatabasen Finlex, justitieministeriet
Sidan har uppdaterats 6.10.2009
|