Åtalad i brottmål
Den åtalade får kännedom om åtal som väckts mot hen när domstolen eller åklagaren utfärdar stämning av personen. Stämningen innehåller de yrkanden som har framställts mot den åtalade och en kallelse till tingsrättens sammanträde. I vissa fall har den åtalade dessutom möjlighet att lämna in ett skriftligt svaromål till tingsrätten redan före sammanträdet.
Brottmål behandlas i allmänhet i tingsrätten, dit den åtalade och brottsoffret samt vittnena kallas till ett muntligt sammanträde. Där frågar domaren den åtalade om hen medger eller bestrider att hen begått brottet. Den åtalade kan också om hen så önskar framföra sin åsikt om straff- och skadeståndsyrkandena och även i övrigt ta ställning till alla de ärenden som behandlas i rättegången. Mer information om behandlingen av brottmål i domstol.
Tingsrätten meddelar sin dom antingen genast efter det muntliga sammanträdet eller senare skriftligen. Mer information om avkunnandet av dom.
Om åtalet förkastas, kan den åtalade få ersättning för kostnaderna för rättegången.
Brottmål kan behandlas genom avgiftsfri och frivillig medling. Mer information om medling (thl.fi).
Den åtalades rättigheter vid rättegång
Den åtalade anses vara oskyldig tills personen har bevisats skyldig. Hen kan endast dömas om det inte finns något rimligt tvivel om att personen är skyldig.
Den åtalade är inte skyldig att vara vittne i sitt eget ärende eller på annat sätt främja fastställandet av skulden.
Den åtalade har rätt att vid förundersökningen och under rättegången använda finska eller svenska och samerna har rätt att inom sitt hembygdsområde använda samiska. Om den åtalade inte talar eller förstår det språk som används i rättegången, ska hen i alla situationer som hänför sig till utredningen av brottet få använda det språk som hen behärskar. Vid behov ska myndigheten ordna tolkning för den åtalade.
Den åtalades försvar
Vid rättegång är det ofta nödvändigt att anlita ett rättsligt biträde. Den person som är biträde ska vara en advokat, ett offentligt rättsbiträde eller ett rättegångsbiträde med tillstånd, dvs. en tillståndsjurist.
I allmänhet betalar den åtalade själv den juridiska hjälp hen behöver. Om den åtalade inte själv kan betala biträdets arvode, kan hen ha möjlighet att få rättshjälp. Mer information om rättshjälp (oikeuspalveluvirasto.fi).
Den som misstänks för ett grovt brott och den som är anhållen eller häktad kan på egen begäran få en försvarare till förundersökningen och rättegången. Om den misstänkte är under 18 år eller inte kan försvara sig själv, förordnar domstolen en försvarare för personen. Försvararens arvode betalas av statens medel. Om den åtalade blir dömd uppbärs arvodet helt eller delvis.
Åtalsuppgörelse och erkännanderättegång
Vissa brottmål kan avgöras genom åtalsuppgörelse. Vid en åtalsuppgörelse erkänner den misstänkte eller svaranden brottet, och i gengäld förbinder sig åklagaren att yrka på straff enligt en lindrigare straffskala. Vid en åtalsuppgörelse utarbetar åklagaren ett domsförslag i stället för att väcka åtal. Domsförslaget behandlas i en erkännanderättegång, som är ett enklare förfarande än en vanlig brottmålsrättegång. Erkännanderättegången ska hållas inom 60 dagar från det att målet blivit anhängigt vid domstolen.
En åtalsuppgörelse är möjlig endast i vissa situationer som anges i lagen. I allmänhet gäller det brott där maximistraffet är högst sex års fängelse. Vissa brott (till exempel vissa sexualbrott samt brott mot liv och hälsa) kan inte behandlas genom åtalsuppgörelse eller i en erkännanderättegång.
Initiativet till åtalsuppgörelse kan komma till exempel från åklagaren, den misstänkte, svaranden eller målsäganden. Genom en åtalsuppgörelse kan målet avgöras betydligt snabbare än i en vanlig straffprocess, eftersom ett erkännande minskar behovet av omfattande bevisning och förkortar rättegången.
En åtalsuppgörelse förutsätter samtycke av målsäganden, det vill säga brottsoffret. Målsäganden kan framställa sina ersättningsanspråk på normalt sätt vid erkännanderättegången. Mer information om åtalsuppgörelse (syyttajalaitos.fi).